posten.se

[markusb]

Helt sant. Utanför kåken på landet är ju skillnad mot mitt i ett hyreshus med kanske 20-30? människor som passerar per timma..

[MrKnopfler]

Helt sant. Utanför kåken på landet är ju skillnad mot mitt i ett hyreshus med kanske 20-30? människor som passerar per timma..

Precis

[JRJ]

Gubbarna och gummorna som kör ut paketen har jag inte haft så mycket strul med, bara lite lagom.
Anyway, här kommer en hel story om ett av alla äventyr. Långt som fan, men rätt skoj.
Finns även med i näst senaste nummret av Street n Strip, om det är nån som läser den.

-----------------

Antar att det är ganska många här som har importerat grejer privat från Staterna, så jag efterlyser lite hjälp i ett ärende här.
Tar väl några rader att förklara men jag hoppas ni orkar läsa.

Jag hittade ett topplock till bilen på Ebay.com som jag slog till på. Bearbetat med portade kanaler, större ventiler, mirafrästa säten, lättare lyftare, hårdare fjädrar, mm mm.
Fick det för strax under tusen dollar, plus några hundra dollar till i frakt.
Säljaren ville ha betalt via Paypal och det ordnades nån dag efter att auktionen var avslutad. Tog nån dag sen bekräftade säljaren att pengarna fanns hos honom.

Det var väl ungefär då strulen började.
Efter ett par veckor så hade jag inte hört nått från säljaren och inte fått något trackingnummer på paketet. Mailade och frågade vad som hände med grejerna. Han svarade att det var ganska mycket att göra just då och att han skulle skicka toppen så fort som möjligt.
Fine, jag väntar nån vecka till.

Och efter ett par veckor till så har jag fortfarande inte hört nått.
Mailar igen och frågar vad som händer, och får väl ungefär samma svar. Han måste bara montera ventiler, fjädrar, lyftare och kam. Sen ska den skickas. Detta skulle redan vara gjort enligt annonsen.
Frågar varför det tar så lång tid att montera dom grejerna, eftersom det tar max ett par timmar att göra om man har någon som helst koll på bitarna. Får inget direkt svar på detta.

Börjar få lite kalla fötter och letar runt efter info om hans "firma" på nätet.
Visar sig att det är flera som inte är nöjda med hans produkter. Folk som har köpt renoverade motorer och fått en kass motor istället med lite ny färg på. Folk som har köpt liknande topplock som inte har varit portade eller större ventiler på alls.
Känns ju mindre bra när man redan har betalat för toppen.

Kollar med Paypal och tydligen så har man bara en månad på sig att komma med klagomål efter att transaktionen är klar, och jag hade bara nån dag kvar innan tiden var ute.
Men precis när jag ska lägga in ett klagomål så kommer ett mail från killen, med en ursäkt om att det har tagit så lång tid, men att nu har han skickat den och han bifogar trackingnummret.

Kollar upp nummret på USPS och det går till ett paket som har skickats till Schweiz. WTF?!
Han hade lämnat in det några dagar innan han skickade mailat till mig.

Mailar tebax och frågar varför han har skickat det dit.
Får svar efter några dagar att han hade råkat maila över fel trackingnr och bifogade det rätta.
Det nummret gick visserligen till ett paket som var påväg till Sverige, men det var inlämnat samma dag som han mailade.
Alltså hade han inte alls skickat paketet en vecka tidigare som han skrev förut.
Antagligen ville han väl köpa ytterligare lite tid.

Hursomhelst är det påväg till Svedala iaf.
Anländer till Malmö, sorteras och skickas upp till Stockholm södra som ligger i Segeltorp.
Och där blir det liggandes ett bra tag.

Jag visste inte om det tog längre tid iom att det var privatimport så jag lät det ligga några veckor innan jag ringde posten och frågade vad som hände igentligen.
Posten, som är otroooligt serviceinriktade, vet nästan ännu mindre än mig och jag får nästan hjälpa dom att leta information via trackingnummret.
Efter mycket om och men, diverse samtal hit o dit så kom dom fram till att adresslappen där mottagarens namn står var borta eller skadad.
Hur det hade letat sig hela vägen från USA och upp till Stockholm om det inte fanns nån adresslapp kunde dom inte svara på.
Dom ber att få återkomma i ärendet.

Får ett brev via snigelpost där det står att för att bekräfta om det verkligen var jag som skulle ha paketet så ville dom ha avsändarens adress i USA, samt en beskrivning på vad som fanns i paketet.
Ordnar fram det och ringer upp igen. Dom matar in infon i nått formulär och säger att dom ska återkomma så fort som möjligt.

Väntar i ett par veckor. Inget händer.

Ringer upp igen och frågar om dom har kommit nån vart.
Efter mycket funderande och letande så hittar dom ärendet, och klämmer ur sig kommentaren att "jaa du men vi måste nog ha en beskrivning på vad som finns i paketet".
Suckar djupt och förklarar att jag lämnade den infon för ett par veckor sen, men det fanns inte ett spår av det nånstanns.
Ger återigen adressen till avsändaren och förklarar väldigt grundligt vad som finns i paketet och hur det ser ut.
Dom matar in infon igen, och dom ska självklart återkomma så fort som möjligt.

Väntar ett par veckor utan att nått händer och ringer upp igen.
Samma sak igen, mycket stön och stånk innan dom hittar mitt ärende.
Servicetanten läser igenom felanmälan och klämmer ur sig att "jag ser här att vi behöver visst en avsändaradress och en beskrivning på vad som finns i paketet".
Nu jävla brinner jag av totalt i luren och det rabblas snabbt diverse otrevligheter.
Servicetanten suckar o stönar och matar återigen in infon i datorn.
Självklart ska dom höra av sig så fort som möjligt.

Ett par veckor går återigen och inget händer.
Ringer upp och drar historian en gång till.
"Joo men vi måste ha en avsändaradress för att kunna göra nått vet du".
Andas djupt i 10 sekunder och förklarar vänligt men bestämt att det har jag redan lämnat fyra ggr nu.
Servicetanten kopplar mig då till en personlig handläggare. Det var hon som skickade ut det första brevet där det stog att dom ville ha adress osv.

Får prata med henne och hon verkar iaf lite vettigare.
Beskriver för henne igen vad som finns i paketet och ger avsändaradress.
Hon lovar att återkomma så fort som bara möjligt.

Väntar ett par veckor utan att nått händer. Ringer upp och snackar med handläggaren.
Tydligen har dom då hittat ett paket som kanske kan innehålla det jag skulle ha, men det var inte säkert.
Dom på pakethanteringen hade öppnat paketet och kikat men tyckte mest att det liknade en stor metallklump.
Däremot stämde avsändaradressen, med firmanamn och allt. Så det verkade ju lite positivt iaf.
Frågade tanten om man inte kunde identifiera denna metallklump lite bättre men det var dom visst inte kapabla till.

Föreslår att jag kan maila över några bilder till henne på toppen så dom kan jämföra direkt istället, och det gick tydligen bra.
Drar iväg några bilder på direkten, och hon lovar att höra av sig så fort som möjligt.

Går nån vecka när hon plötsligt ringer upp! Dra mig baklänges!
Tyvärr så stämde inte bilderna med det som fanns i paketet. Enligt dom på pakethanteringen så var det ett motorblock som låg i kartongen.
Upplyser vänligt tanten om att det blir nog ett ganska stort paket isåfall och att det med ganska stor säkerhet skulle väga mer än 10,4 kg som innehållet gjorde i det paketet dom hade kikat på.
Frågar om inte hon kan maila över lite bilder på innehållet så jag kan avgöra om det är rätt eller inte, och det går tydligen bra.

Väntar nån vecka, sen ringer hon upp igen!
Nu hade dom kollat ordentligt och det var tydligen en startmotor som låg i paketet. Vad i helvete?!
Hon mailar över några bilder och jodå, visst fan är det en startmotor. En rätt stor rackare.

Rätt förbannad så mailar jag säljaren i USA, bifogar bilderna jag fick och frågar hur han tänker förklara det här?

Får svaret att det där var minsann inte paketet som han hade skickat.
Paketet som han hade skickat innehöll toppen och inget annat, plus att han hade skrivit hans och min adress på paketet med tuschpenna.
Så om våra adresser inte fanns på paketet så var det posten som hade gett mig fel paket och han hade inget ansvar what so ever isåfall.
Som bevis ville han ha lite bilder på fraktsedeln och paketet med adresserna skrivet på. Inga adresser - inte hans ansvar.

Ringer upp handläggaren och frågar om det fanns något skriver på paketet, men det fanns det inte.
Däremot fanns fraktsedeln kvar med hans avsändaradress på.
Ber henne att ta några flera bilder på paketet så man ser fraktsedeln bättre, tillsammans med innehållet.

Mailar därefter säljaren och frågar om han nånsin har skickat något annat till Sverige förut, om det har blivit nån förväxling iom det kanske.
Han bekräftar att han aldrig nånsin har skickat något till Sverige förut, det här är första gången.

Mailar tebax igen och säger att det inte fanns något skrivet på paketet, men att hans adress fanns på fraktsedeln.
Ifrågasätter också att han har skrivit adresserna på paketet, det är ju väldigt bekvämt för honom att på det sättet kunna "bevisa" att det inte är rätt paket och lägga över ansvaret på posten.
Ber honom att skicka över en kopia på kvittot han fick från USPS när han lämnade in paketet. Där borde ju förhoppningsvis vikten stå.
Om nu den vikten stämmer med vikten på paketet som ligger på posten, plus att hans adress finns på fraktsedeln så kan det ju inte vara så mycket att diskutera om.


Och där står jag nu.
Väntar på bilder från posten där man kan se fraktsedeln med avsändaradress, och väntar på en kopia på kvittot från USPS när han skickade iväg den från USA.


Hur fan löser man det här på bästa sätt igentligen?
Har jag något lagligt stöd om det nu visar sig att han har försökt att blåsa mig?
Kan Paypal hjälpa mig kanske, även fast den har gått väldigt lång tid nu?
Hur mycket sprängdeg behöver jag för att blåsa posten till månen?


Tacksam för all hjälp jag kan få!


--------------------------------


Det blir nog så att jag spränger Posten tebax till stenåldern istället...
Totalt inkompetent, högst o-serviceinriktad och noll koll på läget i alla situationer måste ju vara några av anställningskraven på det där stället.

Fick tag i tanten idag, undrade hur det gick med bilderna hon skulle ordna fram på följesedeln på paketet.
Tog ett tag innan hon hajade vad jag var ute efter men sen muttrade hon nått om att dom hade felsökt så långt det gick och dom kunde inte göra nått mer.
Okej men hon skulle ju fortfarande ordna nån bild på det hela så jag kan visa det för säljaren, så han får nån sorts "bevis" iaf på att paketet kommer från honom. Men nej, det var inte möjligt längre.

Ifrågasätter det hela och undrar om dom igentligen är säkra på att det är rätt paket dom har öppnat och kikat i. Mitt paket kanske ligger nån annanstanns lika gärna, utan att dom har kollat upp det.
Men ack nej, dom var helt säkra på att det här paketet kom från den avsändaren. Dom hade t.om jämfört med tullens uppgifter när dom registrerade in paketet.

Sen utspelar sig en timmes lång konversation mellan tanten och mig.
Något komprimerad så lät det väl ungefär såhär:
J = jag
T = tant


J: aha så tullens papper fanns fortfarande på paketet iaf?
T: näe, tullen har ju bara registrerat in det i deras databas och skickat det vidare till Sthlm.
J: ok, men hur vet ni att ni kollar i rätt paket då?
T: jaa men vi har ju jämfört våra uppgifter med deras och dom stämmer.
J: jo det antar jag eftersom tullen har reggat in samma kollinr som det jag angav när jag felanmälde. Men det förklarar ju inte varför ni har kollat i "rätt paket"
T: jo men alltså det stämmer ju mot vad tullen har angivit att dom har tullat in.
J: va?
T: jaa tullens kollinr är ju samma som på paketet.
J: okej så avsändarens adress och trackingnummret fanns på paketet iaf?
T: näee, det saknades, det var ju därför den sorterades som förlorat gods (eller vad hon nu benämnde det som)
J: okej, men hur kan ni då veta att ni har kollat i rätt paket om det inte finns nått som identifierar paketet?
T: *stönar* jaa men jag säger ju att vi har jämfört våra uppgifter med deras och dom stämmer!

Suckar djupt för mig själv och försöker att behärska mig...

J: förklara för mig hur ni kan veta att det paketet som ni påstår ska till mig verkligen är det rätta paketet, om det inte finns nått som identifierar det?
T: ja men vi jämför ju dom uppgifter vi har när vi söker efter kollinummret med dom uppgifterna som tullen har på det paketet. Och dom stämmer ju med både vikt och avsändare.
J: okej det låter ju bra men det är fortfarande inget bevis för att ni verkligen har kollat i rätt paket här på posten i Sthlm.

Nu jävlar blir tanten nästan förbannad i telefonen.

T: men hör du inte, jag säger ju att vi har jämfört våra uppgifter med deras och det är det paketet!
J: så ni har alltså kommit fram till att det är just det här paketet utan att ni har några uppgifter på det?
T: ...ja, men... Vi har ju kollinummret från tullen!
J: jo, jag vet det. Men det fanns ju inget kollinummer på paketet.
T: nej men jag kan ju inte svara på vad som händer med paketet efter att tullen har registrerat det förstår du väl!
J: nej det har jag inte påstått heller men om ni inte kan hitta nått kollinumer eller nån annan information på paketet, hur kan ni då säga att ni har hittat rätt paket?!

Nu blir det diverse svammel om databaser och register hit och dit som hon har sökt i och det är minsann rätt paket, både i tullen och här i Sthlm.
Jag biter mig hårt i läppen och tar djupa, långsamma andetag...

J: okej, jag tar det ingen. Jag vet inte hur jag ska kunna förklara på nått annat sätt än jag redan gjort. Men hur kan ni vara 100% säkra på att det paketet som ligger på postterminalen är det paketet som tullen tog emot, om det inte finns nått på paketet eller i paketet som bekräftar eller bevisar det?
T: ja men jag har ju redan sagt att uppgifterna man får fram via kollinummret stämer! Har du inte förstått det?!

Funderar på hur fan man ska förklara för nån som bara vägrar att förstå...

J: Ok, vi går igenom det en gång till. Tullen registrerade ett paket med kollinr xxxx?
T: ja!
J: det nummret registrerade dom i sin databas. Satte dom nån lapp på paketet eller la nån lapp i det?
T: nej!
J: okej, sen skickas paketet till Sthlm där det sorteras och hamnar på centralen i Segeltorp?
T: ja!
J: okej, och när paketet sorterades där så var adresslappen borta, både med avsändare och mottagare?
T: ja precis!
J: och tullen hade inte satt nån lapp på det eller skrivit nått på det?
T: nej det sa jag jue!
J: så det finns inget annat som kan identifiera paketet?
T: nej det kan jag ju inte svara på men antagligen inte!
J: okej, förklara då för mig hur ni kom fram till att det är just det paketet som jag är ute efter.

Tyst en stund...

T: men kollinummret stämde ju.
J: och kollinummret fanns på paketet?
T: nej...
J: precis. så hur identifierade ni det då?
T: ja men vikten stämde ju iaf!
J: okej? så ni har enbart vägt paketet och eftersom det vägde lika mycket som det jag skulle ha, så var det rätt?
T: ja och kollinummret stämde ju.
J: och kollinummret fanns på paketet sa du?
T: nej det fanns ju inga papper alls.
J: nej just det. så det enda ni har gjort är att väga paketet, kollat vad som fanns i och sen skickat dom bilderna till mig?
T: jaa jag antar det...


RIDÅ!!


Blev så jävla matt att jag inte orkar tjaffsa vidare.
Tanten vill fortfarande ha en orderbekräftelse från säljaren på vad som fanns i paketet, eller en tullfaktura.

Har aldrig hört talas om att den som skickar ett paket från USA behöver fylla i en tullfaktura där?
Ska iaf höra om han kan ordna fram nått sånt.

Suck, jag som redan var tillräckligt trött i huvet idag.....


------------------------------


Ja posten är verkligen fantastiska!
Helt underbart att dom aldrig kan göra fel. Vilka argument man än använder så får dom det alltid till att det är avsändarens fel eller mitt fel. Lustigt, eftersom jag aldrig ens sett paketet...


Efter förra samtalet med tanten så mailade jag säljaren i US igen och undrade lite försiktigt om han kunde skicka över en kopia på hans faktura från hans företag, eller om han hade nån sån där tullfaktura som tanten tjaffsade om.
Han var inte så värst sugen på det, vilket jag förstår.
Han hade även pratat med USPS om vad som gällde när ett paket kommer bort i ett annat land, och enligt dom så ligger ansvaret helt på posten.

Och posten säger såklart tvärt om.
Att det spelar ingen roll om det har tullats in och skickats upp till Sthlm, det är ändå USPS ansvar om det händer nått med grejerna.

Allright, tjaffsar lite mera med tanten på posten, vill att dom ska söka ordentligt efter mitt paket den här gången. Inte bara väga det och chansa på att det är rätt.
Mycket suckar och stön tebax, det hela lät ju väldigt ansträngande. Detta innebär ju liksom att dom måste jobba, på jobbet?! Nä, nån måtta får det ju vara...

Varje gång jag snackar med den här tanten så dyker det av nån jäkla annledning upp en bild av Laila Freivalds i huvet, vilket bara gör mig ännu mera förbannad! Ser verkligen människan sitta där framför sin dator, suckandes och beklagandes för att jag ringer och tjaffsar med henne.
Nåväl, hon lovar såklart att ringa tebax så fort hon får reda på nått.
Jag avslutar med att, nej det gör du inte alls. Tack o hej.


Det går nån vecka till innan jag gör ett nytt ryck och börjar skriva på ett nytt mail till säljaren.
Vet inte riktigt varför, men jag går in på USPS och knackar in trackingnummret på mitt paket.
"Arrived in New York, Oct 02".

Eeh, jaha?!
In på postens hemsida och knapprar in nummret där med.
Jovisst, skiten har skickats tebax till USA.
Aaah, happiness is all around me!!

Ringen tanten på posten igen, vars nummer jag numera har på speed-dial, med en puls en bit över maxgränsen.
Nope, hon hade visst gått för dagen. Kanske lika bra det, har en känsla av att det inte hade blivit ett trevligt samtal.
Frågar en annan tjomme i växeln när hon är på plats imorrn, och 08.00 gick det bra att ringa igen.

Ringer 08.05 dagen därpå.
Men nej tyvärr, hon sitter i "möte" och är upptagen.
Okay, lämnar mina telefonnummer och ber människan i växeln att tanten ska ringa ASAP.

Väntar en timme, inget händer.
Ringer igen, samma svar. Hon var fortfarande upptagen med "nånting".
Lämnar ett nytt meddelande att hon ska ringa upp så fort som möjligt.

Väntar en timme, men inget händer såklart.
Ringer upp igen, men ack nej. Hon var fortfarande inte tillgänglig.
Växelmänniskan undrar om jag vill lämna ett meddelande, men jag avböjer. Känns som att det är ingen större mening.

Sen ringer telefonen efter ett tag!
Ja jäklar, det är från posten. Men det är en ny tant, inte den gamla vanliga.
Hon orkade väl inte med mig längre helt enkelt.

Den nya tanten är lite rappare i käften och nämner direkt att paketet har returnerats till USA igen.
Detta pga att det inte fanns en komplett adress på paketet.

J = jag
T = tant


J: okej men hur kunde ni returnera ett paket som inte ens hade någon adress, som ni påstod sist jag ringde er?
T: nej det stämmer inte. Avsändaradress fanns och din adress också. Det var bara din gatuadress som saknades.
J: jaha? Så nu har det gått från att bara min adress saknades, till att min och avsändarens adress saknades, till att båda adresser och trackingnummer saknades, till att enbart vikten på paketet stämde, till att båda adresserna och trackingnummer plötsligt fanns där igen?
T: hahaha, ja det kan ju jag inte svara på, men det låter väldigt konstigt att det skulle vara så.
J: men varför har ni inte hört av er innan ni skickade tebax det? Det måste ju finnas ett case på det här eftersom jag har ringt en gång i veckan de senaste tre månaderna?
T: det kan jag inte svara på.
J: men varför kontaktade ni inte mig då så jag kunde identifiera det som fanns i paketet. Vilket jag redan har gjort flera ggr.
T: jo jag ser det här på datorn att du har gjort det, men det spelar ingen roll för våran del.
J: så du menar att även fast jag kan beskriva EXAKT vad som finns i paketet, hur det ser ut, vad det är för gjutnummer på toppen, hur stora ventilerna är, durationen på kamaxeln, visa en kopia på kvittot från USPS, så räcker det inte som bevis för att jag är den rätta mottagaren?
T: nej precis, det hjälper tyvärr inte. Det är dom bestämmelserna vi jobbar efter.

Anstränger mig verkligen nu. Försöker att inte brinna av totalt i luren, men det är fan inte lätt !!

J: okej, men det här andra paketet som ni har påstått ska till mig, vad händer med det då? Det hade ju inga adresser övht?
T: hmm, ja det vet jag faktiskt inte vad det handlade om.
J: men vilket paket är det ni har skickat tebax, det som ni påstod skulle till mig eller nått annat?
T: det vi skickade tebax hade fullständig adress på. Nått annat har det aldrig varit tal om.
J: eh, jo! Jag har skickat över bilder på vad som fanns i paketet, en väldigt utförlig beskrivning på innehållet, en kopia från USPS när paketet lämnades in och en väldans massa mera info om det hela, bara för att ni inte visste vart paketet skulle skickas.
T: hahaha, ja det var ju lite onödigt för den informationen har ju vi inte någon som helst nytta av. Vem har sagt att du måste uppge nått sådant?

Aaaaargh!!

J: tanten jag har pratat med det senaste 40 gångerna har hela tiden begärt att få in mer och mer och mer info om paketet i fråga, så att dom ska kunna spåra det lättare! Så du säger att det har varit helt i onödan?!
T: ja det låter väldigt konstigt. jag vet inte varför hon har begärt det, något sådan brukar vi aldrig göra.

Konstpaus. Jag måste andas lite innan jag exploderar.

J: så vad gör vi nu då?
T: ja vi kommer inte längre än såhär. Du får säga till säljaren i USA att han får göra en felanmälan hos USPS. Det är den vägen det måste gå.
J: ja, eller så snackar NI med USPS och säger åt dom att skicka hit paketet igen omedelbums, eftersom det är ni som har tabbat er och returnerat det utan att prata med mig först. Trots att ni har haft tre månader på er!
T: nej så fugerar det inte.
J: så du menar att jag kommer få betala ytterligare en fraktkostnad från USA till sverige?
T: ja, möjligtvis om du kan komma med några direkta bevis på att vi har gjort något fel, så kan vi kanske ersätta dig för frakten.
J: möjligtvis...?
T: möjligtvis ja. Vi gör en utredning om det isåfall och du kanske kan få ersättning om det är vårat fel, men vanligtvis så betalar vi inte ut någon ersättning, nej.
J: ja men då känns det ju genast mycket bättre! Tack för ingenting!! *klick*


Nu efter en laddning valium så har iaf mina händer slutat skaka.....


----------------------------------


Ja, vad ska man säga. Jag är inte troende på nått sätt med ibland undrar man fasen om det inte finns nått högre väsen som har gett som fan på att jag inte ska få hem den där toppen...

Sen posten skickade tebax den till US så har den legat på nån terminal i New York sen den 2'a Oktober.
Har mailat USPS några ggr men inte fått nått svar, förrens idag faktiskt.
Dom beklagade att det inte hade hänt nått med den och tyckte att han säljaren skulle ringa USPS och kolla läget...


Det som stör mig absolut mest är att posten tokvägrar att ta på sig nått ansvar övht.
Dom bara blånekar till att dom har gjort nått fel och klagar hela tiden på att det är jag eller säljaren som har gjort bort oss.


-------------------------------------


Här kommer en fortsättning från där historian slutade...


Efter att jag hade pratat med kärringen som berättade att paketet hade returnerats så tappade jag lusten totalt.
"Det var dom stålarna det" tänkte jag och ville bara glömma hela skiten.

Men nånstanns låg det och grodde fortfarande och jag kunde inte släppa det helt och hållet.
Så jag mailade säljaren i USA och förklarade läget, att Posten här hemma bestod bara av förrymda mentalfångar och att paketet var påväg tebax till honom igen av misstag.

Ganska förståligt så hade säljaren vid det här laget tröttat totalt på mig och var väl inte sådär jättesugen på att skicka paketet ännu en gång, men när jag väl fick krypa till korset och säga att det var jag som skulle stå för fraktkonstnaden igen så blev han lite nöjdare iaf.
Han lovade att höra av sig så fort paketet hade anlänt.

Tiden gick, och ingenting hände.
Efter några veckor så mailade jag igen och frågade om han hade hört nått. Men USPS hade inte meddelat honom om något paket ännu iaf, och han orkade helt enkelt inte ringa upp dom själv och kolla.

Provade även ett långskott och mailade direkt till USPS och frågade om det inte gick att lösa situationen på ett smidigare sätt, att dom kanske kunde skicka paketet direkt till mig istället eftersom det ändå var jag som skulle ha det från början.
Men det var totalt omöjligt, dom visste ju inte vem jag var och om jag var behörig. Kunde ju lika gärna vara nån från Al Quida som försökte smuggla bomber.

Nåväl, jag hade ju redan gott om erfaranhet av att vänta så det kunde jag ju lika gärna fortsätta med...


Nu började det närma sig juletider och jag glömde faktiskt bort det hela för ett tag. Hade varken tid eller lust att engagera mig i det hela.
Men nån gång i februari så tände det till igen och jag drog iväg ett nytt mail till säljaren för att kolla läget.

Får till svar att jag kan nog glömma det där med toppen för hans firma hade gått i konken och eftersom paketet var skickat genom firman så hade han inte själv nån behörighet längre att hämta ut paketet längre. Tack och hej.
Yahooo!! tänkte jag. Eller inte...

När det värsta av verdesutbrottet hade lagt sig så testade jag att maila USPS ännu en gång och förklarade läget, att han som skickade paketet från början inte längre fick kvittera ut det, och hoppades på att dom skulle ha lite mera förståelse den här gången.
Men nej nej, det var fortfarande bara den ursprungliga avsändaren som fick kvittera ut paketet. Spelade ingen roll om hans firma hade konkat eller inte, punkt slut.


Jahopp, DET måste ju vara slutet på den här skiten tänkte jag.
Nu blickar vi frammåt istället.
Död åt Posten, javisst. Men man kan ju inte älta sånt här hela livet. Gilla läget, var positiv.


Det höll inte så värst länge...


Nån månad senare, kommer inte ihåg exakt, så kom den där historien upp igen på jobbet under fikarasten.
Satt och tjabbade med några andra bilintresserade kollegor och halkade, tyvärr, in på mina erotiska upplevelser med kärringarna på Posten.
Dom taskiga kollegorna ville höra vad som hade hänt igentligen, från början till slut. Så det var ju bara att dra hela sagan.


Slutade med att jag började blöda näsblod.
Helt sant faktiskt.


Insåg iom det att det här kaptilet inte alls var avslutat.
Jag kommer aldrig finna min inre frid igen om jag inte avslutar det här en gång för alla. Helst med en dödlig utgång för Postens del.

Så dagen efter tar jag mig en stadig kopp kaffe och slår nummret till min favoritkärring på posten, den personliga handläggaren.
Spänningen stiger när signalerna går fram...

Rasslar till lite, och så hamnar jag hos växeln istället.
Jag säger att jag vill prata med min personliga tant om ett ärende som hon har hand om.

Njaee, det går visst inte eftersom hon har fått "nya arbetsuppgifter".
Okej så hon har äntligen fått kicken? frågar jag växeltanten.
Men det hade hon tyvärr ingen information om. Däremot så var det visst en annan tant som hade tagit över alla hennes ärenden.
Fick rabbla upp ärendenummret och så skulle den nya tanten återkomma så fort hon hade satt sig in i fallet och kollat upp historiken kring det hela.

Otroligt nog så ringer faktiskt den nya tanten upp efter ett par timmar.
Dock så är det ingen tant utan en lite yngre tjej låter det som. En kvinna i 40-års åldern räknas väl som tjej bland Postens övriga personal?

Hursomhelst så får jag dra hela klabbet en gång till för henne medans hon följer med i historiken framför sin dator, och kommer med några instämmande "mmmm" ibland.
Hon konstaterar sedan att det var ju lite krångligt det där med att företaget hade konkat. Det ställde ju till det litegrann.
Lugnar henne med att jag är så härdad vid det här laget så det är ingen fara.

Hursomhelst så vill hon prova att skicka en reklammation till USPS med en begäran om att dom ska skicka tebax paketet till Sverige igen, eftersom det var Postens misstag att det reurnerades från början.
Som en uppercut så slår det mig att hon faktiskt sa att Posten hade gjort fel när dom returnerade det till USA!! Hallelujha!!
I mitt glädjerus så lyckas jag ändå klämma ur mig att det är nog inte så stora odds för att det ska funka, iom att jag själv redan hade försökt med det.
Hon håller med mig på den punkten men vill ändå göra ett försök.

Det går nån vecka till utan att nått händer, så jag göra om samma procedur igen.
Laddar upp med en stadig kopp kaffe och ringer upp "tjejen".

Självklart så hade hon precis tänkt att ringa mig och berätta hur det hade gått, när jag hade ringt henne istället.
Tyvärr så hade det inte gått så bra. USPS ville inte alls skicka tebax paketet och hade kommit med samma svar som dom gjorde till mig.
Den ursprungliga avsändaren i USA var tvungen att först lösa ut paketet, sen kunde han i sin tur skicka det på nytt.
Tjejen erbjöd sig att prova på nytt med att kontakta nån högre instans på USPS, men det kändes inte som att det var någon större mening.

Det enda jag kunde göra då var att skicka in en skriftlig reklammation, antigen till ARN eller direkt till Postens reklamationsavdelning.
Vilka är det jag har pratat med i ett halvår då om det inte är reklamationsavdelningen?! undrade jag.
Jaa joo, hihi haha, det var ju iofs en sorts reklamationsavdelning men om man skickar in det skriftligt istället för att ringa så behandlas det tydligen på nån högre instans, förklarade tjejen.
Förbannade mig själv litegrann för att jag inte hade gjort det för länge sen.

Nåväl, tjejen skulle skicka ett svarskuvert till mig där jag skulle bifoga min överklagan och skicka in till nån avdelning där den skulle behandlas och så skulle dom ta ställning till om jag var berättigad till nån ersättning eller inte.
Kuvertet kommer några dagar senare och jag skriver ihop en mindre novell om hur det hela har gått till, fast något mera saklig än den jag skriver ihop här, och skickade iväg.
Det skulle ta ca en vecka för dom att ta sina beslut, sen skulle dom kontakta mig.

Det går ett par veckor och självklart så händer det precis ingenting.
Ringer upp min favorit tjej och frågar varför det tar så lång tid?

Men näää, det hade inte kommit in någon överklagan på mitt ärende.
Hon hade själv tyckt att det var väldigt konstigt eftersom jag var så angelägen om att lösa det hela.
Förklarar jag jag skickade iväg det samma dag som jag fick det, så det borde ha kommit fram för länge sen.
Ja det var ju väldigt lustigt tyckte hon, och lägger säkert fem minuter på att förklara hur konstigt det var att det inte hade kommit fram.

Till slut tröttnar jag på hennes tjat och klämmer ur mig att det var ju iofs inte så konstigt att det inte hade kommit fram, jag skickade det ju trots allt med Posten.

Det blir pinsamt tyst i andra ändan på luren. Men efter en stund så kommer hon iaf fram till att det kanske är bättre om jag mailar den till henne istället.
Inga problem sa jag, och tar hennes mailadress. Skickar iväg överklagan direkt efter samtalet.
Skriver i fetstil längst upp i mailet att hon ska kvittera det så att jag vet att hon har tagit emot det. Men lustigt nog så får jag aldrig nått mail tebax.

Ringer upp efter nån vecka igen och frågar varför hon inte har kvitterat det?
Oj ojsan, det hade ju hon glömt men nu var det iaf på G lovar hon.

Det går nån vecka till, när det plötsligt ringer en annan tant från Posten. Nu är det en tant igen med den vanliga sävliga, uttråkade rösten.
Hon förklarar att hon har tagit del av mitt ärende och att min överklagan är behandlad och klar.
Sen börjar hon läsa ord för ord i nån förtryck text hon har framför sig. Låter ungefär som när prällen läser ur bileln.

"Jag vill verkligen be om ursäkt för hur ditt ärende har behandlats. Posten har agerat fel i detta ärende och bla bla bla bla bla..."
När hon är klar med sin predikan så berättar hon att jag kommer att ersättas med hela beloppet inklusive fraktkostnaden, plus några kronor till som plåster på såren.

Jag frågar om det inte finns några som helst möjligheter att få fram mitt paket stället för att dom ersätter mig med pengar, eftersom jag hellre vill ha toppen än stålarna jag gav för den.
Men det blev nog väldigt svårt eftersom USPS förmodligen hade skickat den i en skrotpress för länge sen.
Så en hög med pengar sattes in på mitt konto och ärendet stängdes för gott hos Posten.
Ganska precis 10 månader tog det innan det löste sig.

[MrKnopfler]

Det där är ju inte ens försvarbart.
Det är ju förvisso välldans många paket, pall och andra försändelser som passerar per dygn inom posten.
Så att förhindra att nånting försvinner eller kommer på avvägar borde vara omöjligt.
Men att du blir behandlad på det sättet går inte att förklara.
Så ska det bara inte gå till. Spelar ingen roll vilken branch det gäller så ska det inte gå till så.
Blir förvisso inte brydd att det är i Segeltorp. Funkar det fortfarande på samma sätt som när jag jobbade där för några år sedan så blir jag inte brydd. Den terminalen är den som förstör för mest pengar i landet.
Kommer ihåg en händelse då jag jobbade där när man lagt en ganska rejäl låda med en snoffsig skrivare längst ner i en paketbur och sedan så slänger man in 4st plåtfälgar uppepå 120000:- åt skogen i den skrivaren
Bara en sån sak säger det mesta.
Jag slutade där för jag tordes nätt å jämt gå till jobbet och tordes inte heller ha bilen på parkeringen

Om du tål lite skämt så var det en underhållande historia

[markusb]

Herre gud... Väldigt intressant att läsa vad andra råkat ut för. Mitt "problem" härom dagen är knapt värt att nämnas i jämförelse.
Tack och lov ersatte dom dig för paketet, men irritationen, tiden, näsblodet osv kan nog inte ersättas med pengar.

[RC Maffian]

Jag är imponerad av ditt tålamod!!

Håller med MrKnopfler - så ska ingen bli behandlad!

Vi skickar våra paket med Posten och det har vi gjort i 4 år. På den tiden är det 2 incidenter.
Dock inte alls som ditt fall och inget som har stört våra kunder utan det har varit leveranser till oss.

Jag är glad att du äntligen fått ersättning. Jag hoppas att du fick rejält med "plåster på såren"
Det ska du ha efter vad du fått lägga ner i tid och ilska över detta.

Antar att det gått åt mycket kaffe och andra lugnande medel under resans gång

Mvh
Jessica

[S 500 R]

Vilken historia... jäklar alltså!!! Skönt att den slutade bra i alla fall!

[JRJ]

Ja lirarna på terminalen i Segeltorp verkar helt klart spela i en egen klass.
Maken till tröttare människor får man nog leta efter...

Det hela utspelade sig för nått år sen, så nu i efterhand så kan man bara skratta åt det hela.
Den lilla ersättningen jag fick är ganska obefintlig i det stora hela, men huvudsaken är att jag fick tebax motsvarande summa som dom hade slarvat bort iaf.

[S 500 R]

Är det du som JRJ på garaget med???

[JRJ]

Stämmer.
Har dock inte uppdaterat där på ett par år såg jag nu...

[S 500 R]

Då är det dags (slut )

[Burnout]

Ojoj vilken långhistoria!