Racedagen började med en liten uppvärmning på banan några minuter före start.
Med dagg på mattan var det fullständigt snorhalt och man fick lirka bilen som en ballerina runt banan för att inte hamna utanför eller snurra runt.
Efter en dryg timmas körning började greppet komma och därmed insåg vi att styrningen inte orkade med....
In med bilen och bytte servo, ut med den igen, och det blev bättre, men vi fick inte styrningen vi ville ha.
Funkade dock ok ändå, och man anpassade körningen till styrningen helt enkelt.
När det var dags för batteribyte, bytte vi hela radiolådan och ut på banan igen....men vi missade att flytta transpondern från den första lådan. !
GAAAAHHHH !!!
Panik in i depån och ner till mekplats igen.
Ut med bilen på banan igen och tappade många sköna varv på det !
Funkade hyffsat och greppet blev bara bättre och bättre, eller ska man säga värre och värre....
Balansen mellan att få en bra kurvtagning och att greppvälta var hårfin, och vi blev allt bättre på det under dagen....
Men plötsligt slutade bilen att lyda i styrningen igen, och servot var KASS !
In i depå igen, meka i ett nytt servo och försöka få bilen körklar igen.....nerverna var UTANPÅ kroppen där.....
Jag skulle köra och med bilen startad och ställd i pitlane styrade den INVERTERAT.....jag som aldrig har sett en sån radio sprang mot depån, och Stellan fixade det snabbt. Upp i förarpodiet igen fort som f-n !!!
Andreas fick ut bilen på banan igen och den blev mycket bättre !
Den drog åt ena hållet, men jag ville inte pilla på radion utan fortsatte köra.....den funkade.....Daniel tog över och körde likadant....
Sen kom Stellan och rättade till det när han skulle köra och sen funkade styrningen hyffsat!
Vi trillade ner på sista plats från tredje med allt servostrul, men sakta kämpade vi oss tillbaka upp, och hade hårda fighter med UK laget, men de hade hemska motorproblem och vi tog oss förbi....
Sen var det dags för nästa resa.....
Jag körde sönder övre länkarm HF och Andreas sprang med bilen till mekdepån.
Jag kunde se mekandet från podiet och länkarmen var snart bytt.
Ut med bilen igen, Andreas drog igång den....men den RÖRDE på sig ....kopplingen var kass !
Han fick springa tillbaka med bilen, och det var bara att kliva ner.....
I depån visade det sig att en skruv till aluminiumplattan bakum spuret hade vandrat ut och skrapat i insidan av drevet. Skrot !
Bytte och skruvade som idioter när vi ser att en länkarm bak var kass också !
BYYYYT !!!
En hel hög med prylar byttes och bilen var ute på banan igen !!!
Allt efter dagen gick, kämpade vi för femteplatsen, och lyckades till slut klämma oss upp även till fjärde.
Hade 60 varv upp till tredjeplatsen, men det kändes för långt bort.....när deras bil rasade diffen med bara 45 minuter kvar av racet......
Vi körde koncentrerat och snabbt och plockade ner till bara 42 varv när 30 minuter var kvar.....fortfarande med deras bil i depå....då helt plötsligt kommer dom rusandes med den och ut på banan !
Hade dom bara hållt sig undan 25 minuter till hade vi kunnat plocka tredjeplatsen !
Fasen också.....
Racet fick istället avslutas med att försöka bit oss fast vid fjärde, och det gick !!!
Men känslan.....atmosfären.....lagandan......brutalt för psyket att vara så nära men ändå så långt bort.....
SVINKUL helt enkelt !!!
